Finland blev nordiska mästare Text & Foto: Garry Nilsson 051002: Jag var osäker på vilket svenskt lag som skulle komma till match mot Norge, alldeles för få timmar efter nederlaget mot Danmark. Men om gårdagen kändes som ett coachmisslyckande, så hade samma coacher gjort ett jättejobb med att få till ett taggat och revanschsuget blågult landslag inför kampen mot Norge. Visst, motståndet var inte alls av samma klass och Sverige var fysiskt överlägsna. Men man blev ändå imponerad över den fighting spirit som laget lyckades få fram i bronsmatchen. Ofta blir det ju ”losers final” över det hela och sånna matcher spelas mest av, men de här killarna ville verkligen vinna. Så det var lite synd att Norge inte kunde prestera bättre motstånd och man började med att skjuta sig i foten direkt. En fumble på kickoff returen togs om hand av Robert Bakke-King på norsk 20 yards linje. Bra svensk fieldposition direkt och Simon Lundqvist hittade snart in i endzone. Det syntes direkt att de svenska linjekillarna var vida överlägsna sina norska kollegor. Gästernas QB’s, Iver Holseter och Martin Ofoghi, kämpade en hopplös kamp mot övermakten och deras ruscher var väl i stort sätt det enda som kom att oroa det blågula försvaret. Men de fick lika ofta bita i gräset mot attackerande svenska försvarare och snart var det dags för nya poäng.
Jag var osäker på vilket svenskt lag som skulle komma till match mot Norge, alldeles för få timmar efter nederlaget mot Danmark. Men om gårdagen kändes som ett coachmisslyckande, så hade samma coacher gjort ett jättejobb med att få till ett taggat och revanschsuget blågult landslag inför kampen mot Norge. Imponerande fighting spirit Visst, motståndet var inte alls av samma klass och Sverige var fysiskt överlägsna. Men man blev ändå imponerad över den fighting spirit som laget lyckades få fram i bronsmatchen. Ofta blir det ju ”losers final” över det hela och sånna matcher spelas mest av, men de här killarna ville verkligen vinna. Så det var lite synd att Norge inte kunde prestera bättre motstånd och man började med att skjuta sig i foten direkt. En fumble på kickoff returen togs om hand av Robert Bakke-King på norsk 20 yards linje. Bra svensk fieldposition direkt och Simon Lundqvist hittade snart in i endzone.	Robert Bakke-King jagar Norges QB Iver Holseter
Det syntes direkt att de svenska linjekillarna var vida överlägsna sina norska kollegor. Gästernas QB’s, Iver Holseter och Martin Ofoghi, kämpade en hopplös kamp mot övermakten och deras ruscher var väl i stort sätt det enda som kom att oroa det blågula försvaret. Men de fick lika ofta bita i gräset mot attackerande svenska försvarare och snart var det dags för nya poäng. Denna gång resulterade en kortpass från Marlon Ahlm i en 70 yards TD. Joakim Carlsson lurade bort det norska försvaret och tog sig in i endzone samtidigt som den första kvarten tog slut. Den föga succefyllda QB rotationen från dagen innan fortsatte även denna dag. Skillnaden var att det i första halvlek bara var två killar som roterade, Ahlm och Michel Jenmert. Detta fungerade lite bättre men själv skulle jag heller sett killarna försöka hitta lite rytm och fått göra varsin drive istället. I andra halvlek kom sen Anders Hermodsson in i rotationen, och då kändes det mer som Steve ”Snurrier” taktik än Steve Spurrier taktik.
Norges defense spelade hur som helst upp sig vart efter matchen led, men det hindrade inte Simon Lundqvist från att öka ut den svenska ledningen till 21-0, vilket stod sig fram till halvtidsvila. Om Norge hyste minsta hopp inför andra halvlek, så försvann detta direkt. På första spelet från scrimmage tog sig Mikael Hadley närmare 70 yards och spelet därpå hittade Jenmert fram till Gustaf Andersson och Sverige hade spätt på poängskörden ytterligare. Luften gick ur Där gick luften mer eller mindre ur matchen. Den svenska intensiteten sjönk förståeligt nog och det var nu bara att spela av återstoden av tiden. Det skulle bli ytterligare två svenska TD’s innan matchen var över. Den ena kom sedan Norge åter bjudit generöst på fieldposition. Ett högt snapp seglade metervis över den norske puntern. Spelet slutade i minus 40 yards och strax efter hittade Claes Lindskog in i endzone, sedan han likt en balettdansör trippat fram för att hålla sig på rätt sida av sidlinjen.	Claes Lindskog lyckas hålla sig på rätt sida linjen och tar sig in i endzone för en TD.
Norge hade strax efter sin bästa position i matchen sedan Dean Alexander Babic gjort en interception, men Philip Minja tog tillbaks bollen strax efteråt. Tim Olsson fick så avsluta det svenska poänggörandet med en 60 yards TD rush, vilken fastställde slutresultatet till 42-0 för de blågula. Sammanfattningsvis en god svensk insats, så länge det var match. Jag är mycket imponerad över att man lyckades samla ihop sig och fokusera på uppgiften trots debacklet dagen innan. Simon Lundqvist var bäste kämpe offensivt, men det var på defense de stora namnen fanns. Jakob Söderström, Jens Carlsson, Philip Minja och Robert Bakke-King gjorde samtliga ett fullgott jobb och Norge kammade därmed noll för andra gången på två dagar. Poäng Sverige: Simon Lundqvist 12, Gustaf Andersson, Joakim Carlsson, Michel Jenmert, Claes Lindskog, Tim Olsson 6
Kamp om luftherraväldet. Ingen av de inblandade kombatanterna lyckades dock få tag i bollen.	Finland fysiskt överlägsna Final sen då, mellan Finland och Danmark. Ett Finland som visserligen hade några 19 åringar i laget, men som ändå rätt över var klart fysiskt överlägsna de danska motståndarna. Ändå var Danmark länge med i matchen, mycket tack vare sin duktige QB Michael Vestergaar samt vesslan Frederik Weischer på RB positionen. Dessa två var i mitt tycke turneringens bästa spelare. Efter en första kvart fylld av ställningskrig kunde Finland ta ledningen på första spelet i den andra kvarten. Paavo Teittinen returnerade då en punt för 93 yards och Finland satte därpå en extra tvåa. Men Danmark kom tillbaks och precis som i matchen mot Sverige började man hitta utrymme på marken. När sen Vestergaar hittade fram till Oliver Hansen var reduceringen ett faktum och halvtidsresultatet skrevs till 8-6 för Finland. Det blev också dansk ledning i den tredje kvarten. Ett mirakelcatch av Hansen höll en dansk drive vid liv och Danmark hamnade i ett fieldgoal läge som resulterade i tre poäng. Men nu började den finska fysiken ta ut sin rätt. Mika Oksman manglade stångade sig gång på gång genom ett allt tröttare danskt försvar och i början av den fjärde kvarten tog Finland en ledning man aldrig skulle komma att släppa. Oksman stod för både TD och efterföljande extra två poäng.
Men nu började den finska fysiken ta ut sin rätt. Mika Oksman manglade stångade sig gång på gång genom ett allt tröttare danskt försvar och i början av den fjärde kvarten tog Finland en ledning man aldrig skulle komma att släppa. Oksman stod för både TD och efterföljande extra två poäng. Danmark kan inte svara och i en puntsituation misslyckas snappet vilket gav bra finsk position. QB Ville Vene sprang själv in för matchens sista TD och Finland kunde titulera sig Nordiska Juniormästare, efter att ha besegrat Danmark med 24-19. Som helhet var J-NM ett utmärkt arrangemang, som Tyresö Royal Crowns ska ha all heder av. Man hade dessutom vädrets makter på sin sida och även om vi inte fick se Sverige i finalen, så kunde man ta med sig många positiva intryck från dessa två dagar. Mest minns jag nog ändå Michael Vestergaar, den danske QB’n, som i mitt tycke var turneringens bästa spelare. (Till saken hör att jag såg dock inte matchen Finland – Norge). Positivt var också den svenska inställningen på söndagen. Jag trodde jag skulle få se ett håglöst svenskt lag, när jag stapplade mig upp på söndagen, med fyrkantiga ögon efter en natt fylld av collegefotboll. Bra jobbat killar!!!